Meny

Så var det att använda mer hel- och halvfabrikat i matlagningen. Vi testade också torkad pasta och konserverade tomater. Vad ska man köpa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jesper Lindkvist har testat hel- och halvfabrikat. Pulversåser, kryddpåsar för att göra paneng-curry och indisk curry, och färdiga kylda rätter. – Och korv stroganoff som färdig pulvermix. Förvånansvärt god!– Kryddpåsar handlar mer om att spara tankekraft än att spara tid, säger Jesper. Det tar ungefär lika lång tid att tillaga. Grönsakerna ska hackas och det ska koka ihop.En favorit är pulvermos. Ett alternativ till snabbmakaronerna i småbarnsfamiljen. Pulvermoset har också fått dryga ut när det inte fanns tillräckligt med vanlig potatis till mos. Andra favoriter är färdigkokt vakuumförpackat ris för att snabbt kunna göra fried rice. Och färdighackade grönsaker. Man kan snabbt lägga till en näve i en rätt. Nån annan gör hackandet och Jesper kan ägna sig åt det han tycker är kul: att krydda.Jesper gillar att laga vida

Menys Nina Frogneborn gav sig i uppdrag att under en månad äta 500 gr grönsaker och frukt om dagen. Kostrådet som kan hålla folksjukdomarna borta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Hur svårt kan det vara? tänkte Nina Frogneborn.Svårare än man tror. 500 gr är en hel del.Det kan vara frukt, grönsaker, rotsaker, bär. Färskt, fryst eller fermenterat. Däremot får inte potatis eller baljväxter räknas in. De har egna kategorier.Livsmedelsverket har sedan 1999 rekommenderat att vi ska äta minst 500 gr grönsaker och frukt om dagen. Ändå är det bara 11 procent av oss som kommer upp i den mängden.Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, förklarar tankarna bakom kostråden.  I Sverige är ohälsosamma matvanor, efter tobak, den största riskfaktorn för ohälsa. De stora folksjukdomarna cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt beror till stor del på vad vi äter. Mer än 100 000 fall av cancer och hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas varje år om alla vuxna äter i linje med Livsmedelsverkets k

Två framgångsrika svenska matprofiler. Matfotografen Lennart Weibull och kocken Joel Åhlin. Nu återupptäcker de den filippinska maten. Och sina rötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kocken Joel Åhlin, känd från flera ställen i Stockholm: Tjoget, Agrikultur och Bar Agrikultur.Och matfotografen Lennart Weibull, som gjort hur många kokböcker och tidningsjobb som helst.Båda med filippinska mammor. – Vi kom på hur mycket gemensamt vi hade, säger Joel Åhlin. I uppfostran, mat, uppväxt och också hur lite vi har anammat vår bakgrund från Filippinerna.Men nu har de rest tillbaka till Filippinerna, bokstavligt och i minnet, och tillsammans gjort en kokbok om filippinsk mat.När Filippinerna nämns handlar det oftast om naturkatastrofer och fattigdom. Lennart och Joel berättar om ett vackert och välkomnande land. Med en kultur och matkultur som både är europeisk och asiatisk, formad av de omgivande länderna och en lång kolonial historia med Spanien och USA.– Jag känner mig mycket mer filippinsk nu, sä

Vi samlar matavfall i påsar som sen hämtas av sopbilen. Men vad händer sen? Vi följer avfallet in i anläggningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår guide bland matavfallet är Peter Ringh, miljöpedagog på Renova, som har hand om avfall och återvinning i flera västsvenska kommuner.– Det blir inte jord av matavfall längre, säger Peter. Utan det blir ett flytande biogödsel och biogas.Här framställs slurry, den flytande produkt som senare skickas till en rötningsanläggning.Först måste matavfallet sorteras. Papperspåsar, plast och andra förpackningar plockas bort. Men också för stora bitar av grönsaker och frukt rensas ut. Anläggningen kan inte mala ner det utan att riskera att t ex plast också hamnar i slurryn.Ungefär 35-40 procent sorteras bort, 10-20 procent räknas som oorganiskt material.Det finns nyare teknik där utsorteringen inte är lika grov. Den kommer installeras om några år och då är målet att mindre än 15 procent ska sorteras bort.Det bortsorterade energiåtervinns, dvs eldas upp och blir

Leo Lahti är bartender på en av världens 50 bästa barer. Han ger oss tips, tricks och sin drinkfilosofi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har fått låna en bar i centrala Göteborg, där Leo Lahti tidigare har jobbat. En anonym dörr leder till lokalen. Man måste veta att man ska ringa på en dörrklocka för att släppas in. Det är en mörk och murrig källarlokal med exponerade tegelväggar. Som en bar från amerikansk förbudstid. – Här är klockan alltid 23.30, säger Leo.Han blandar en dry martini, drinkarnas drink enligt honom, och konstaterar att isen är den viktigaste ingrediensen.– Den ska både kyla ner drinken och släppa ifrån sig vatten. – Många, också proffs, gör misstaget att inte låta isen tillföra tillräckligt mycket vatten. Jag dricker hellre en drink som är lite för mycket urvattnad än en som inte är tillräckligt urvattnad.Leos riktmärke är runt 20 procent vatten i en drink.Stora isbitar gör att man kan röra längre och lättare kontrollera temperatur och utspädning.Leo Lahti har var

Om man äter mycket av något är det ju toppen att kunna tillverka det själv! Så resonerade Linus Angvarson Valberg, och började göra sin egen tempeh. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tempeh kommer från Indonesien och består av ärtor, bönor, säd eller nötter som blandas med mögelsporer och sedan fermenterar. – Det tar några dygn att göra men är egentligen inte så komplicerat, säger Linus Angvarson Valberg som nu har hållit på i fem år.Resultatet är en kaka med ett vitt mögel runt som man skivar upp och steker. Det ser nästan ut som fransk nougat.– Ja, det är ju mögel då, och det är där folk brukar tappa intresset!Vanligtvis används sojabönor i tillverkningen. Linus använder sötlupin och en tempehstarter (svampsporer) till sin tempeh. Det klurigaste momentet i tillverkningen är att hitta en lagom varm plats för själva fermenteringen. 30-35 grader ska det vara.På olika hemsidor fick Linus tipset att inte tillföra någon energi utan att hitta en plats som redan var lagom varm. Över kylen eller inn

Mikrobiologen Åsa Rosengren förklarar hur bakterien fungerar. Hur den kan undvikas. Och konstaterar att förgiftningar trots allt är mycket ovanliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En kvinna på Sardinien dog efter att ha ätit guacamole på en festival.I Kalabrien i södra Italien dog två personer efter att ha ätit smörgåsar med korv och kålrotsblad från ett matstånd.Det handlar om botulism. Åsa Rosengren, mikrobiolog på livsmedelsverket i Uppsala, berättar om bakterien. Om dess ofarliga sporer som finns naturligt lite varstans. Men de kan väckas till liv och bli bakterier, som tillverkar ett av de farligaste giften: botulinumtoxin.Åsa Rosengren funderar kring vad som kan ha hänt med maten i Italien, varför den blivit giftig.Hon konstaterar att det är väldigt ovanligt med botulism. I genomsnitt är det ett fall om året i Sverige. De drabbade får sjukhusvård och överlever. Dödsfall är mycket ovanligt i Sverige.I programmet får vi veta hur maten och råvarorna ska hanteras för att bakterien inte s

Stina Dahlquist lagar mat på ett läger för allergiska barn. Här kan alla äta allt. Och kanske smaka på glass med strössel för första gången. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Meny fick ett mejl från en lyssnare, Stina Dahlquist:”Hej på er! Jag är kock på Unga allergikers sommarläger. Ett gäng med kidz som ofta är så allergiska att de inte kan äta hos kompisar eller ens i skolan ibland. Som berättar om ambulansfärder som roliga barndomsanekdoter. Jag har gett mig fanken på att alla ska kunna äta allt på lägret. För först då kan dessa barn få vara barn. Stå i en matkö och käfta med polarna. Sno mat från varandras tallrikar. Dela matupplevelser och äta samma som alla andra. Få sin mat samtidigt. Allt det där som icke allergiker tar för givet.”Vi blev så klart nyfikna och hälsade på. Vad blir det för mat på ett sådant läger, med så många allergier på samma gång? Och hur gör man som kock?Stina berättar att hon utgår från ”minsta gemensamma nämnare” när hon sätter ihop en matsedel. – I år tål vi nö

Följ med på en strandsafari i Halland. Odlaren Mikael Jidenholm hittar ätbart på strandängen, sandstranden och bland klipporna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mikael Jidenholms gård ligger i Ugglarp, söder om Falkenberg. Här odlar han grönsaker, frukt och blommor.Gårdens marker går ända ner till vattnet. Sista åkern ligger strax ovanför sandstranden. Sen är det hav ända till horisonten. Ingen skärgård bara hav och himmel.– Mitt instresse stannar inte vid åkern, säger Mikael. Jag kan inte låta bli att gå vid stranden och plocka godsaker.Här finns tre olika växtmiljöer: strandängen, stranden och klipporna. Där det växer massor med smakligt. Vresrosor med nypon, sodaört, som är en delikatess i Italien och då kallas agretti, saltarv, marviol, spjutmålla, havssälting, strandkål, smällglim, strandkvanne, strandaster, nejlikerot och kråkbär.Mikael Jidenholm berättar vad det kan användas till.

Svenska ekologiska äpplen är svåra att hitta i butikerna. För tio år sen fick odlaren Henrik Strömblad sålt allt. Idag har han svårt att bli av med dem. Vad har hänt? REPRIS fr 12 sept 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Henrik Strömblad odlar ekologiska äpplen på Hallandsåsen. Han tog över sin pappas äppelodling och ställde om till ekologiskt för 12 år sen.- Då köpte den största livsmedelskedjan allt vi fick fram, säger Henrik.Idag oroar han sig för om han ska kunna få sålt skörden.Hittar man ekologiska äpplen i handeln är de oftast importerade. Precis som de flesta äpplen. Tre fjärdedelar av alla äpplen importeras.Maria Wieloch, chef för frukt och grönt på ICA Sverige, och Magnus Törnblom, presschef på Axfood, redogör för de stora livsmedelskedjornas inställning till ekologiska äpplen. Stora volymer passar bättre in i de centraliserade systemen. Därtill har efterfrågan från konsumenter minskat.

AI-genererade recept blir vanligare i sociala medier. Varför görs de? Och av vem? Vi testar hur de smakar. REPRIS från 6.2 2025 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-genererade recept och bilder. Lite för perfekta bilder, med omotiverade och konstiga detaljer. Bilder som visar nåt annat än det som beskrivs i receptet.Den vane matlagaren ser också att recepten inte håller hela vägen. Saker som borde vara med är borta. Mängderna är konstiga. Tillagningen är inte relevant.Allt presenterat av AI-genererade influencers. Ofta blonda, perfekta kvinnor, 25-30 år. Ännu inga filmer, men de AI-verktygen finns nu, så det lär snart dyka upp.Allt är ganska underhållande. Men inte så mycket att lita till om man vill laga nåt gott.Varför finns det? Vilka ligger bakom? Vi pratar med Pontus Engqvist och Gary Vasquez, SEO-specialister, dvs de jobbar med sökmotoroptimering. De använder också AI i sitt jobb.Linn Utbult, matkreatör, matstylist och själv en bak-influencer provlagar AI-recept och analyserar resultatet. De

Frysen som tillagningsmetod. Vi testar päron och tofu. Vi testar också fryst tomat och fryst godis. Experter förklarar vad som händer när man fryser och tinar. REPRIS fr 24 okt 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frysen är inte bara en konserveringsmetod, utan också en tillagningsmetod. Frysningen kan användas för att förändra råvarans struktur och smak.Vi testar att frysa päron och äpple enligt gammal kinesisk tradition — en teknik som användes långt innan elektriska frysar fanns. Frukten fryses i tre timmar och tinas sedan. Detta upprepas tre gånger. Smaken, konsistensen och utseendet förändras.Genom att frysa fast tofu på samma sätt får den en svampig textur som gör den fastare. Dessutom kan den bättre ta upp smak av marinad. Tekniken att frysa tofu har använts sedan 1600-talet.Potatis brukar inte bli så bra efter infrysning. Och ändå är fryst potatis i olika former vanligt i frysdisken. Matindustrin har en del knep som vi kan lära oss av. Vi pratar med Patrik Helgesson som är produktutveckl

Burgerdudes, fyra kompisar som gillar hamburgare så mycket att deras jobb är att åka runt världen och testäta. Vi hänger med på en provsmakning. REPRIS från 19 sept 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marcus Sjöström, Toby Lee, Selin Safer och Linus Josephson är kompisar som käkat hamburgare ihop sen 2009.Några år senare drog hamburgervågen in över Sverige och gänget började recensera alla nya ställen. De kallar sig Burgerdudes på Youtube, instagram och sin blogg och har blivit en maktfaktor i hamburgervärlden. Enligt dem själva är de världens största webbplats för hamburgerrecensioner med över 800 recensioner i drygt 60 länder.De publicerar listor över de bästa hamburgerställena i Sverige och världen.Vi följer med på en testätning och pumpar gänget på hamburgerkunskap.

Barn som inte äter. Eller som bara äter köttbullar och pasta. Skolkök som lagar anpassade måltider för de som inte kan äta den vanliga maten. Varför? REPRIS från 17.10 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dietisten Sara Ask och psykologen Julia Esters har tillsammans med Helena Cloodt skrivit NPF-kokboken, om hur det kan vara att äta när man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller ADHD.Barn med NPF bearbetar sinnesintryck på andra sätt, kan ha svårt att fokusera, sitta still, de kategoriserar på andra sätt och har ett sinne för detaljer. Allt detta påverkar hur de upplever maten.– Dessa barn, men också barn i allmänhet, vill ofta ha en trygg matupplevelse framför en kulinarisk, säger Sara Ask.Trygg mat kan vara sådant som ser ut och smakar likadant från gång till gång. Som pasta, nuggets, köttbullar och pannkakor. En banan däremot kan variera från omoget grön till gul och brun. Det blir osäkert och obehagligt. Barnet vet inte vad det har att vänta sig.Ihopblandad mat kan o

Martin Johansson vill förenkla bakandet. Som bara ett recept. Till 100 olika bröd. Eller ännu fler. För han vill att vi ska baka mer, gärna varje dag. REPRIS från 10.10 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 15 år sen var Martin Johansson med och förändrade bak-Sverige med sin blogg Pain de Martin. (Det var så man var influencer på den tiden, och det hette inte ens influencer då.) Han skrev om sitt bakande och om surdegar och det började bakas en massa, och nya surdegsbagerier poppade upp lite varstans. Martin gjorde böcker som blev succéer. Men ganska tidigt bytte han fokus. Istället för surdeg handlade det om att förenkla bakandet. Nu har han förenklat så mycket att det bara återstår ett recept:5 dl vatten, 2 tsk salt, en ärta/kikärta jäst och cirka 1 liter vetemjöl.Veva ihop till en lös deg, plasta och jäs till nästa dag. Degen går inte knåda — och det behövs heller inte. Glutenet utvecklas av sig självt, s k autolys.Sen är det bara att mjöla en bänk och hälla ut degen. Mjöla

Det finns enormt mycket sill. Och sill är väldigt nyttigt. Ändå äter vi bara en fjärdedel av det som fiskas. Resten blir foder. Hur kan det ändras? REPRIS fr 13 mars 2025 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just nu simmar 1000 miljarder lekmogna sillar i Atlanten, säger biologen Stefan Edman.Tillsammans med historikern Tomas Andersson har han skrivit boken Sill, om fisken och dess historia och betydelse i Sverige. (Strömmingen är också en sill, även om den skiljer sig genom att vara mindre, ha färre ryggkotor och större ögon.)Ingen annan fisk har betytt så mycket för Sverige. Sillperioderna på 1100- och 1200-talen la grunden för Danmark. Sillperioder på 1500-talet, och 1700- och 1800-talet skapade enorma rikedomar. Sillen var viktigare än Ostindiska kompaniet.Varför uppstod sillperioderna? Och varför försvann de? Och finns det sillperioder nån annanstans idag?På 1960-talet var sillen en hotad art. Idag är den världens vanligaste ryggradsdjur.– Ett sillstim kan ha upp till tre miljarder individer,

Sveriges Radios matprogram som tittar djupt i grytorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svensk sommar. Färskpotatis. Kräftor. Dill är en av de äldsta örtkryddorna. Hur den kom hit. Vad den användes till förr. Och vad vi gör med den idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en frisk smak, säger kocken och kokboksförfattaren Jens Linder. Gröngräsig, drar lite åt fänkål. – Och det går nästan inte att överdosera. Jag brukar trippla mängden i gamla recept.Vi ser den som svensk, men dillen är spridd över världen. – Det naturliga utbredningsområdet är från Iran/Persien över arabiska halvön och in i Nordafrika, berättar arkeobotanikern Jens Heimdahl. En arkeobotaniker kombinerar arkeologi och botanik för att spåra växter och deras användning tillbaks i tiden.– Dill är en av de allra äldsta örtkryddorna. Den har också förändrats väldigt lite.– I Europa hittas dill redan från bondestenålder, alltså ungefär 5000 före Kristus.Det äldsta fyndet i Sverige är i Skåne från cirka 400 före Kristus. Men det betyder inte att dill inte funnits här tidigare än så.Jens Heimdahl berätt

Svarta vinbär hör till de få växter som kommer från våra trakter. Om bärens historia, vad de användes till förr, och vad man kan ha dem till idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Svarta vinbär är ett mystiskt bär, säger arkeobotanikern Jens Heimdahl.I sitt arbete på Historiska museets arkeologiska avdelning kombinerar han arkeologi och botanik. I lämningar finns spår av sånt som ätits och odlats.De äldsta arkeologiska fynden av svarta vinbär är från 1300-talet. Vid Skänninge kloster utanför Linköping, i Lund och i Estland. Söderut i Europa dyker svarta vinbär upp först på 1500-talet.– Så det är möjligt att det är en skandinavisk export till södra Europa.Det finns inte så många växter som är möjliga skandinaviska exporter. De andra är kålrot, kvanne och gräslök.Jens Heimdahl berättar hur arkeobotaniker arbetar och vad de kommit fram till när det gäller svarta vinbär.– Det är kärvt, kryddigt och strängt, säger kocken Jens Linder när han beskriver smaken, som var svår för honom som barn.– Men sen

Maria Borda älskar paletas pinnglass från Latinamerika. I hennes Bolivia har man gjort glass sen före Inkas. Och det är lätt att göra själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en lång tradition med glass i Latinamerika.– I Bolivia, i små byar i Anderna, gör man glass på samma sätt som man gjort sedan före Inka-tiden, berättar Maria Borda.Där, fyra-femtusen meter över havet, är det så kallt att man frös glassen utomhus.Maria bjuder på en Inka-glass gjord av ett frö som är släkt med quinoa. Paletas, pinnglass är vanligt i Bolivia, trots att det ofta är mycket kallt där.De kommer i många former: som isglass, fruktglass, mjölkglass och veganska. Gemensamt för dem är den mjuka, bitvänliga konsistensen. Och att de är enkla att göra.Maria Borda är född i Argentina, men hennes familj är från Bolivia. Hon var 25 dagar gammal när hon kom till Sverige med sina föräldrar. Senare flyttade hon tillbaka till Bolivia med sin son och startade en restaurang, som förstås hade egengjorda paletas.Maria