Bildningspodden

Paris har länge varit en kulturmetropol. Ända sedan medeltiden har det intellektuella livet varit världsledande – den estetiska strålglansen och det franska modet åtminstone sedan 1600-talets hovkultur. Från sekelskiftet 1900 blev Paris den självklara hemvisten för alla konstnärer, författare, modeskapare och musiker värda namnet. Varför har staden haft en sådan dragningskraft? Och vilka är de viktigaste historiska pusselbitarna till att förklara hur Paris blev den stad den blev? Gäster är Cecilia Rosengren och Paula von Wachenfeldt. Paula von Wachenfeldt är docent i modevetenskap, med bakgrund som forskare i fransk litteratur, och har under flera år gett kursen “Modets roll i fransk kulturhistoria” vid Stockholms universitet. Cecilia Rosengren är docent i idéhistoria, specialiserad på tidigmodern kulturhistoria och aktuell med den helt nya kursen “Paris som idéhistorisk miljö under 800 år” vid Göteborgs universitet. Avsnittet spelades in live på Nordiska museet den 27 oktober, under en modehistorisk helkvä

Under den senaste tiden har vi sett flera uppmärksammade förtalsfall cirkulera i media. Det har handlat om husaffärer, kontroversiella tweets och vittnesmål i kölvattnet efter metoo. Har det offentliga samtalsklimatet blivit mer gränslöst – eller är vi bara mer lättkränkta idag? Och vilket ansvar har egentligen de etablerade medierna i rykteskarusellen? Det sägs ibland att medierna riskerar bli megafoner för rykten. Men att rätt kunna ta tempen på samtidens ryktesspridning har också varit en viktig uppgift inom journalistiken ända sedan 1700-talet. Studio Anekdot diskuterar förtalets natur och ryktets mediehistoria med Mia-Marie Hammarlin. Mia-Marie Hammarlin är docent i etnologi och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon har forskat om mediedrev och ryktesspridningens roll i journalistiken, och bedriver just nu ett forskningsprojekt om vaccinationskritik. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en de

”Jag” är ordet vi använder för att tala om oss själva. Men frågan om vad ett "jag" verkligen är har sysselsatt filosofin i flera hundra år. Har jaget en historia? Varför är vår kultur så jag-fixerad – i allt från sociala medier till självbiografisk skönlitteratur? Och vad kan äldre tänkare som Descartes och Montaigne lära oss om hur vi framställer oss själva på Instagram? Bildningspodden synar jaget i sömmarna och tecknar jagets litteratur- och idéhistoria. Gäst i studion är Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, tidigare Linköpings universitet. Hon är bland annat specialiserad på psykoanalytisk teori och tidigmodern litteratur, och är författare till boken När vi talar om oss själva. Nedslag i subjektivitetens historia från Montaigne till Norén (Ariel förlag). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer oc

Ögonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum 1900. "Bebådelsen" var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under stora delar av 1900-talet. Nu finns det åter att se i Nationalmuseums skulpturgård. Varför glömdes verket bort? Vem var Sigrid Blomberg? Hur skiljer sig hennes bebådelsescen från genrens konvetioner? Finns det rentav en erotisk dimension i Blombergs gestaltning? Allt diskuteras i det senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström. Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på offentlig konst och sk

Frågan om strängare straff har tagit allt mer plats i det politiska samtalet. Under hösten har debatten blossat upp igen och det ser ut att bli het valfråga i nästa års riksdagsval. Men vad säger forskningen? Leder hårdare straff verkligen till mindre kriminalitet? Och vad är det egentligen vi vill uppnå med ett straff – vill vi skydda, rehabilitera eller avskräcka? Studio Anekdot ger fördjupande perspektiv på en högaktuell debatt. Gäster i studion är Alva Stråge och Felipe Estrada. Alva Stråge är doktor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet och disputerade 2019 på en moralfilosofisk avhandling om straffberättigande. Felipe Estrada är professor i kriminologi vid Stockholms universitet, specialiserad på segregation, kriminalpolitik och ungdomsbrottslighet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler

Historien är full av inbrottstjuvar, mördare, snattare, sexförbrytare och andra brottslingar. Har de något gemensamt? Eller är historiens missdådare allra mest en spegel mot hur vår syn på rätt och fel förändrats? Bildningspodden diskuterar brottslingens historia. När skedde historiens första brott? Vad gör en människa till en brottsling? Och vilka är de vanligaste fördomarna om dagens brottslighet? Gäster i studion är Annika Sandén och Felipe Estrada Dörner. Annika Sandén är docent i historia, förlagsredaktör och författare till flera uppmärksammade böcker om 1600-talets kulturhistoria. Felipe Estrada Dörner är professor i kriminologi vid Stockholms universitet, specialiserad på segregation, kriminalpolitik och ungdomsbrottslighet. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Två män, en kvinna, ett mord. Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905 fortsätter att fånga läsare med sin berättelse om kärlek, moral och det ofattbara i att någon lugnt kan bestämma sig för att döda en annan människa. Ett kvavt och sommarhett Stockholm bildar bakgrund till ett mänskligt drama som har inspirerat till många vidarediktningar och dramatiseringar. Vad ville Hjalmar Söderberg egentligen säga med romanen? Och hur ska vi förstå den idag? Författaren Ellen Mattson och litteraturforskaren Maria Wahlström samtalar med Paulina Helgeson om den gåtfulle doktor Glas och hans stundvis undflyende dagbok i senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Samtalsledare: Paulina Helgeson 
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
 Inspelningsteknik: Pär Nordlund.
 Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Toni Morrison (1931-2019) kallas ibland för USA:s nationalförfattare. Från debuten 1970 odlade hon ett författarskap som många anser hör till den moderna litteraturens allra viktigaste. I bok efter bok gestaltade Morrison på ett banbrytande sätt den afrikan-amerikanska erfarenheten och historien. Romanen var Morrisons främsta uttrycksform, men hon skrev även noveller, poesi, litteraturkritik, barnböcker och till och med ett operalibretto. 1993 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur. Bildningspodden ger en introduktion till Toni Morrisons rika författargärning och fördjupar sig i romanen "Älskade" (Beloved, 1987), ofta ansedd som hennes stora mästerverk och av New York Times utsedd till det sena 1900-talets bästa amerikanska roman. Gäster i studion är Judith Kiros och Alice Sundman. Judith Kiros är författare, litteraturkritiker och doktorand i litteraturvetenskap vid Karlstad universitet. Alice Sundman är fil. dr i engelsk litteratur vid Stockholms universitet, disputerad på en avhandling om Toni Morrison

Många känner igen den från sina skolböcker i historia. Knappast någon annan målning har gestaltat den svenska stormaktstidens slut lika ikoniskt.  Gustaf Cederströms "Karl XII:s likfärd" från 1884 hör till den svenska konsthistoriens stora klassiker. På senare år har den blivit alltmer politiskt laddad. Vad är det som har gjort Cederströms målning så omtalad? Hur historiskt korrekt är skildringen av soldaterna som bär hem sin kung på en bår? Är det ens en bra målning? Och hur talar den till oss idag? Gäster i studion är Martin Olin, konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum, och Anna Maria Forssberg, historiker specialiserad på stormaktstiden och verksam vid Vasamuseet. Samtalsledare: Anna Jansson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

"Den mätta dagen, den är aldrig störst. / Den bästa dagen är en dag av törst". Karin Boyes dikt "I rörelse" från 1927 är en av den svenska poesins mest igenkända och älskade dikter. Och sannolikt den enda dikt som hjälpt ett svenskt fotbollslag till VM-brons i fotboll. Boye skrev dikten som del av en radikal studentrörelse, fylld av framtidstro. Men dikten har genom åren tolkats på många olika sätt. Vad är det som gör den här dikten så stark? Och vilken plats har den i Karin Boyes viktiga författarskap? Premiäravsnittet av Verket gästas av Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till ett flertal uppmärksammade författarbiografier, inte minst "Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv" (Wahlström & Widstrand, 2017). Samtalsledare: Paulina Helgeson 
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
 Inspelningsteknik: Pär Nordlund.
 Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum oc

Har du någonsin funderat över vad som gjort en historisk målning, roman eller dikt till en klassiker? Ett sånt där verk som går genom historien, hittar nya läsare och betraktare och ständigt nya sätt att tala till oss? I den helt nya podden Verket – en podd om klassiker diskuteras, upplevs och analyseras några av kulturhistoriens viktigaste mästerverk. Vad handlar alla dessa verk om och vad kan de egentligen säga oss idag? I den här förintervjun berättar programledarna Anna Jansson och Paulina Helgeson om vad podden kommer att innehålla – och diskuterar vad en klassiker egentligen är. I samtal med Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Attacken mot USA den 11 september 2001 brukar räknas som det största terrorattentatet i världshistorien. Bilderna av planen som träffade tvillingtornen på Manhattan i New York kablades ut i internationella medier och chockade världen. Händelsens politiska, sociala och kulturella efterverkningar är svåra att överblicka. Hur ska vi förstå den här händelsen när vi nu ser tillbaka, 20 år senare? Var attackerna den 11 september början på en ny epok, som ofta påstås – eller snarare slutet på en händelsekedja som började långt tidigare? Vilken betydelse hade det att attentatet, via mediernas livesändningar, flyttade in i folks vardagsrum? Och hur hänger attentatet egentligen ihop med USA:s aktuella uttåg ur Afghanistan? Allt diskuteras i premiäravsnittet av Bildningspoddens nya aktualitetsmagasin, Studio Anekdot. Gäster i studion är Frida Stranne, Mohammad Fazlhashemi och Stefan Jonsson. Frida Stranne är doktor i freds- och utvecklingsforskning och lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, samt affilierad f

Idag är det premiär för Studio Anekdot, ett helt nytt aktualitetsmagasin i Bildningspoddens kanal. Studio Anekdot bjuder en gång i månaden på ett halvtimmeslångt samtal där Sveriges främsta forskare diskuterar aktuella händelser och fenomen. Här nyanseras brinnande debatter, ges bakgrunder till aktuella konflikter och analyseras samtida tendenser. Samtalen leds av Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap och ny redaktionsmedlem på Anekdot. I det här specialavsnittet berättar programledaren Frida Beckman om tankarna bakom det nya samtalsformatet och vad lyssnarna kan förvänta sig. I samtal med Magnus Bremmer.

Under andra halvan av 1800-talet lämnade 1,3 miljoner människor Sverige för att söka lyckan i Nordamerika. Vad som till en början mest var fattiga bönder på jakt efter bördig jord blev snart en massflykt av en stor del av Sveriges unga befolkning. Det befarades att Sverige skulle utarmas. Men vad är egentligen sant om den stora utvandringen? Forskning visar att utvandringen ofta blev lyckosam både för de som reste och för de som stannade kvar. Bildningspodden blickar tillbaka på en fascinerande period i svensk historia och sammanfattar 40 år av nordisk emigrationsforskning. Gäster i studion är Mounir Karadja och Dag Blanck. Mounir Karadja är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och har studerat de kulturella och ekonomiska effekterna som den stora emigrationen till Nordamerika hade på svenska städer. Dag Blanck är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, specialiserad på svensk immigration i USA och svensk-amerikanska relationer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala

Det var slutet på den mörka medeltiden, en upplyst tid av vetenskapliga framsteg, konstnärliga bragder och en nyväckt förståelse för antikens kultur. Så brukar den åtminstone beskrivas, renässansen. Renässanskulturens epicentrum var 1400-talets Florens, en kulturell och politisk smältdegel utan like i sin samtid. Hur ska vi förstå renässansen idag, bortom romantisering och idealism? Vilka var de viktigaste tankarna, genombrotten och händelserna som definierade tiden? Hur kom det sig att den skapade utrymme för så många framstående kvinnor? Och vad var det verkligt unika med Florens som kulturstad? Gäster i studion är Anders Cullhed och Sabrina Norlander Eliasson. Anders Cullhed är professor emeritus i litteraturvetenskap, specialiserad på medeltida litteratur och aktuell i höst med den första svenska biografin över Dante Alighieri. Sabrina Norlander Eliasson är professor i konstvetenskap, specialiserad på 16-1700-talets bildkonst och Italiens konsthistoria. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digital

Den palestinsk-amerikanske litteraturhistorikern Edward Saids bok Orientalism från 1978 tillhör det senaste halvseklets stora akademiska klassiker. I studien visar Said hur västerlandets förment fredliga intresse för det som kallats Orienten i själva verket var intimt sammankopplad med de koloniala och imperialistiska ambitionerna. Med början i Napoleons expedition till Egypten strömmade både nidbilder och exotiserande framställningar av Mellanöstern till Europa. Genom att framställa araben som antingen gåtfullt fascinerande eller dum och irrationell skapade orientalismen ”Österlandet” som en given motsats till det rationella, produktiva och demokratiska Väst. Boken blev lika hyllad som omdebatterad, och la grunden till vad som idag kallas postkolonial studier. Vilka är Saids viktigaste poänger? Och hur relevant är hans analys idag? Gäst i studion är Edda Manga, idéhistoriker, specialiserad på kolonial historia och postkolonial teori, och verksamhetsledare vid Mångkulturellt centrum. Bildningspodden är en d

På torsdagsmorgonen den 23 augusti 1973 gick en maskerad man in på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Det fem dagar långa gisslandrama som följde blev en massmedial nagelbitare. Norrmalmstorgsdramat gått till historien som en av de första livesända brottshändelserna – och som urscenen för det så kallade Stockholmssyndromet. Sedan dess har dramat blivit ett populärkulturellt fenomen, dramatiserats i såväl böcker och dokumentärer som spelfilmer och operor. Vad var det egentligen som hände de där sensommardagarna 1973? Hur snabbt började mytbildningen att sätta sina spår på de verkliga händelserna? Vad säger hela händelsen om Sverige vid 70-talets början? Och är Stockholmssyndromet i själva verket allra mest ett patriarkalt påhitt? Gäster i studion är Ester Pollack och Cecilia Åse. Ester Pollack är medievetare och professor i journalistik, disputerad 2001 på en avhandling om relationen mellan kriminaljournalistik och rättsväsende, och har sedan dess fortsatt att studera bland annat brottsnyheter och po

Demokratin är både lastgammal och högaktuell. Den har sina rötter hos de gamla grekerna på 500-talet före Kristus, men etablerade sig på allvar i sin moderna form först för drygt hundra år sedan. Just nu är demokratin hett omdebatterad och sägs befinna sig i en kris, utmanad av antidemokratiska och populistiska krafter. Hur mår demokratin? Hur har själva idén om folkstyre vuxit fram genom historien? Varför har demokratins historiska kritiker ofta sagt de mest intressanta sakerna om demokratins natur? Och har vår samtid tagit demokratin för given? Gäster i studion är Sofia Näsström och Anders Burman. Sofia Näsström är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och aktuell med två böcker om demokrati, "Demokrati – en liten bok om en stor sak" (Historiska media) och "The Spirit of Democracy: Corruption, Disintegration, Renewal" på Oxford University Press. Anders Burman är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola och aktuell med boken "Dissensus. Drömmar och mardrömmar i demokratins idéhistoria" p

Företag som Uber, Airbnb och Foodora har på kort tid förändrats människors sätt att utbyta tjänster. Via digitala plattformar, tillgängliga via mobilen, har de påverkat hur vi reser, bor och köper mat. Men till vilket pris? Den så kallade gigekonomin att kritiserats för att utnyttja utsatta människor som billig arbetskraft, med osäkra arbetsvillkor. Vad är egentligen sant om gigekonomin? Vilka människor verkar inom sektorn och vad har de för möjligheter? Hur nytt är gigekonomins sätt att organisera arbete? Är den fasta, trygga anställningen i själva verket dömd att bli en historisk parentes? Gäster i studion är Qian Zhang och Natasha Webster. Qian Zhang är forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet, specialiserad på frågor om migration, arbetskraft och globalisering. Natasha Webster är forskare i kulturgeografi vid Stockholms universitet, specialiserad på ekonomisk geografi och kvinnligt entreprenörskap i relation till migration och integration. Tillsammans har de studerat invandrares arbetserfarenhet

Han brukar kallas för Blomsterkungen och det sägs ibland att svenskens kärlek till naturen stammar direkt från honom. Botanisten och läkaren Carl von Linné är förmodligen världshistoriens mest kände svensk. Fortfarande namnges växter och arter med Linnés latinska namn, inklusive människan, homo sapiens. Men vilken är hans viktigaste avtryck som vetenskapsman och historisk personlighet? Finns det problematiska bitar av arvet efter Linné? Och hur fick han egentligen in drakar och odjur i sitt stora system över naturen? Veckans gäster är Annika Windahl Pontén, Gunnar Broberg och Jenny Beckman. Annika Windahl Pontén är idéhistoriker vid Uppsala universitet och disputerad på en avhandling om hushållet von Linné. Gunnar Broberg är idéhistoriker vid Lunds universitet och har skrivit flera verk om Linné, bland annat biografin ”Mannen som ordnade naturen” (Natur & Kultur, 2019). Jenny Beckman är vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet, bland annat specialiserad på botanikens historia. Bildningspodden är en del