Bildningspodden

På hösten 1899 publicerade Sigmund Freud boken "Drömtydning". Med teorierna om drömmens symbolik och människans omedvetna själsliv la han grunden till sin banbrytande psykoanalytiska metod. Vad var så revolutionerande med Freuds idéer? Hur togs de emot i hans egen tid? Varför var han så intresserad av det sexuella? Och vad betyder egentligen "narcissism", "dödsdrift", "oidipuskomplex" och andra freudianska begrepp? Bildningspodden diskuterar en av 1900-talets mest inflytelserika figurer. Gäster i studion är Cecilia Sjöholm, professor i estetik, och Jakob Staberg, psykoanalytiker, litteraturvetare och lektor i estetik – båda verksamma vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Hon är en av de mest lästa och älskade diktarna i den svenska litteraturen, ofta betraktad som dess första verkligt modernistiska poet. Men i den tidiga forskningen förminskades finlandssvenska Edith Södergran (1892-1923) till lungsjuk dagboksdiktare, helt isolerad på det karelska näset. Vem var hon? Hur viktig var egentligen sanatorievistelsen i Schweiz för hennes skrivande och kontakten med det europeiska avantgardet? Hur har hon tolkats under 1900-talet – och hur ska vi närma oss hennes dikter idag? Veckans bildningspodd handlar om en högst levande litterär gigant. Gäster i studion är Boel Hackman, docent i litteraturvetenskap som disputerade på avhandlingen "Jag kan sjunga hur jag vill. Tankevärld och konstsyn i Edith Södergrans diktning" (Söderströms, 2000), och Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap, kritiker och ledamot av Svenska Akademien som skrivit om Edith Södergran i boken "Läsningar av intet" (Bonniers, 2000). Båda är verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden produceras av

Det sägs att det ges ut en kokbok om dagen i Sverige idag. Men när skrevs egentligen den första kokboken? Skulle vi våga laga de recepten idag? Vilken är den viktigaste kokbok som någonsin skrivits? Och finns det politiska eller rentav moraliskt tvivelaktiga exempel i genren? Bildningspodden frossar i kokbokens historia. Gäster i studion är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker verksam vid Örebro och Stockholms universitet, och Sven Isaksson, arkeolog och mathistoriker vid Stockholms universitet som medverkat i ett aktuellt forskningsprojekt om kokbokens utveckling under 800 år. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Få kulturyttringar doftar lika mycket finkultur som opera. Alla städer med självaktning har ett operahus. Genren är samtidigt lika flitigt omdebatterad som den är klassisk. Bildningspodden nystar i operans historia och samtid. När uppfördes den första operan? Vad var egentligen en kastratsångare? Och stämmer det att operagenren är sexistisk – eller är det snarare en konstform som leker med könsrollerna? Gäster i studion är Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap, och Axel Englund, litteratur- och musikvetare, båda verksamma vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Kolossalt stort, otroligt praktfullt och byggt under självaste kung Sol, Ludvig XIV, mitt under Frankrikes kulturella storhetstid i slutet av 1600-talet. Versailles är sinnebilden för det kungliga maktcentrumet. Myterna om slottet är många och skvallrar om allt från urspårade fester till chockerande usel hygien. Än i dag tillhör Versailles Frankrikes främsta turistmål. Bildningspodden öppnar porten till en kunglig historia.  Gäster i studion är Margaretha Rossholm Lagerlöf, professor emerita i konstvetenskap vid Stockholms universitetet, och Jonas Nordin, historiker vid Kungliga Biblioteket och Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Hur kunde ett latinskt skämt låta? När slutade vetenskapsmän att tala med varandra på latin? Och hur dött är egentligen språket idag? Veckans avsnitt av Bildningspodden botaniserar i latinets historia – från romarriket till vår tids floror och tatueringstrender. Gäster i studion är Erika Kihlman, docent i latin vid Stockholms universitet, Olle Ferm, professor emeritus i medeltidshistoria vid Stockholms universitet och Jenny Beckman, docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Hot om undergång och mänsklig förödelse har skuggat alla tidsåldrar. Vare sig hotet kommit från pesten, kärnvapen eller klimatet, varit verkligt eller mest av allt en inbillning, har våra rädslor gestaltats i berättelser. Vad kännetecknar dessa undergångsberättelser? Hur har de förändrats genom historien? Vilken relation har de till verkligheten? Och fyller de någon särskild funktion för oss? Den här veckan tacklar Bildningspodden ett ödesmättat tema – och konstaterar att klassisk undergångsretorik har satt sina spår även i höstens debatter kring flyktingmottagandet. Gäster i studion är Helena Hörnfeldt, etnolog vid Stockholms universitet, och Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Kafferepet. Luciafirandet. Systembolaget. Studiecirklarna. Flera självklarheter i vår tid kan spåras tillbaka till nykterhetsrörelsens storhetstid. I början av 1900-talet gick rörelsen från att vara en angelägenhet för de lägre klasserna till att bli en maktfaktor i samhällets elit. Vad var det för en rörelse? Hur har den verkat och moderniserats över tid? Och när fick den sin tråkighetsstämpel? Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av de stora svenska folkrörelserna. Gäster i studion är Kerstin Rydbeck, litteratursociolog och professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, och Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Vad är ett universitet? En läroanstalt för högre utbildning, om du frågar ordboken. Men sedan när och för vem? Varför behövdes de från första början? Och hur mycket av de första universiteten finns kvar i dagens? Den här veckan nystar Bildningspodden i universitetets historia, från Platon och till Harry Potter-kurser. Gäster i studion är Annika Ullman, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, Anders Burman, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola och Uppsala universitet, och Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Internationell bästsäljare. Feministisk pionjär. Djurrättsförsvarare. Världsresenär. Kristen socialist. Banbrytande romanförfattare. Fredrika Bremer (1801–1865) var många saker. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av det moderna Sveriges mest inflytelserika och fascinerande personer. Gäster i studion är litteraturvetarna Anna Bohlin och Carina Burman. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Tekniker: Henrik Nordgren.

Våra dagars diskussioner om RUT och hushållsnära tjänster har sin föregångare i folkhemstidens debatter om hembiträdet. Samtidigt som tjänstefolket kämpade för synlighet i dåtidens samhälle drog hembiträdesfilmerna storpublik på biograferna – likt motsvarigheter till dagens Downton Abbey. I filmens värld utmanade hembiträdet ofta klassgränserna, men på arbetsmarknaden var strukturerna sega och i Sverige var socialdemokratin lika kluven då som nu. Den här veckan handlar Bildningspodden om en lika kontroversiell som ständigt fascinerande yrkesgrupp. Gäster i studion är historikerna Lisa Öberg och Ulrika Holgersson. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Frantz Fanon (1925-1961) är psykiatrikern som växte upp i en fransk koloni och som kom att göra banbrytande iakttagelser om kolonialismens psykologiska effekter. Genom att visa hur det komplicerade maktförhållandet mellan kolonisatör och koloniserad levde kvar i det moderna samhället la han grunden till den postkoloniala teorin. Men hans försvar för antikolonialt våld är fortfarande kontroversiellt. I veckans avsnitt diskuterar vi Fanons tänkande och arv med utgångspunkt i hans första bok ”Svart hud, vita masker” från 1952. Gäster i studion är Stefan Helgesson, litteraturvetare och professor i engelska vid Stockholms universitet, och Christina Kullberg, forskare vid Uppsala universitet specialiserad på franskspråkig karibisk litteratur. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Tekniker: Henrik Nordgren.

Ett spa, ett pensionat, ett chartermål eller en retreat? Allt i ett! De europeiska kurorterna var många saker, om vi jämför med vår tids utbud. Med rötter i den antika och romerska badkulturen växte de fram under 1600- och 1700-talen kring kontinentens hälsobringande brunnar, stimulerade av tidens vetenskapsvurm. Baden-Baden, Bath, Vichy, Ramlösa. Det välgörande vattnet både dracks och badades i. Men vad var kurorterna för sorts platser? Vilka besökte dem? Hur hälsosamt levde man egentligen? Och hade behandlingarna verkligen någon effekt? Veckans avsnitt handlar om kurortens historia. Gäster i studion är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Anneli Jordahl, författare och litteraturkritiker.

Hon föddes i ett arbetarklasshem i Västerås 1925, gjorde internationell skådespelarkarriär på 50-talet – innan hon blev en av svensk films mest uppmärksammade filmskapare. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om Mai Zetterling. Gäster i studion är Mariah Larsson och Maaret Koskinen, filmvetare vid Stockholms universitet.

Hur var Karl Marx som student? Hur väcktes hans kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Det tredje avsnittet av Bildningspodden handlar om Karl Marx liv och tänkande. Gäster i studion är Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet, och Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.

Cykeln fick en symbolisk roll i 1800-talets kvinnliga frigörelse. Men cykelsporten har länge tillhört de mer mansdominerade. I det här avsnittet tar vi oss an cykelns historia ur ett genusperspektiv. Gäster i studion är idéhistorikern Anders Ekström, Uppsala universitet, och idrottshistorikern Helena Tolvhed, Stockholms universitet.

Det första avsnittet av Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900. Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror – med Helena Blavatsky och teosofin i spetsen – stort inflytande på kulturlivet. Vad berodde det på? Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Vad hände med idéerna under 1900-talet? Och hur ockult är egentligen vår egen tid? Gäster i studion är religionshistorikern Per Faxneld, idéhistorikern Inga Sanner och konsthistorikern Margareta Tillberg, alla verksamma vid Stockholms universitet.