Bildningspodden

Harriet Beecher Stowes slaverikritiska roman Onkel Toms stuga (1852) blev en av 1800-talets stora globala boksuccéer. Romanen var banbrytande i sitt sätt att gestalta slaveriets grymhet, inte minst genom bokens många illustrationer. Men med nya utgåvor följde nya illustrationer, som blev alltmer stereotypa. Det vita samhällets illustratörer dämpade romanens progressiva bild av svarta. Konst- och mediehistorikern Åsa Bharathi Larsson följer bildkulturen i romanens kölvatten – och ser ett 1800-tal med både radikala och rasistiska bilder av afrikanamerikaner. ÅSA BHARATHI LARSSON är konst- och mediehistoriker vid Södertörns högskola och disputerade 2016 på avhandlingen "Colonizing Fever: Race and Media Cultures in Late Nineteenth-Century Sweden". Regissör: Lars In de Betou
 Redaktör: Hedvig Härnsten Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar.

Sverige är känt – och i vissa avseenden ökänt – för sin neutralitetspolitik. Det nämns ofta att Sverige varit i fred i 200 år, men till vilket pris?  De tyska truppernas permittentresor genom Sverige under andra världskriget, på väg hem från det ockuperade Norge, har förföljt den svenska självbilden. Vad innebär det egentligen att vara neutral i politisk mening? Hur hänger det ihop med "alliansfrihet"? Vad kan Hugo Grotius krigsregler från 1600-talet lära oss om neutralitetsprincipen? Och vad betyder Sveriges långa tradition av neutralitet i skuggan av Ukrainakriget och de högaktuella diskussionerna kring ett svenskt medlemskap i Nato? Gäst i studion är Susanna Erlandsson, postdoktor i historia vid Uppsala universitet och redaktör för Historisk tidskrift. Hon disputerade 2015 på avhandlingen "Window of opportunity: Dutch and Swedish security ideas and strategies 1942–1948". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filme

NFT, eller Non-Funglible Tokens, har vuxit fram som ett helt nytt sätt att intyga äkthet i den digitala världen. På senare tid har intresset för NFT exploderat. Plötsligt säljs digitala bilder på apor för miljontals dollar och prestigefyllda auktionshus trängs för att vara först på den nya konstmarknaden. Men vad är egentligen det nya med NFT på konstmarknaden? Reproduktioner, kopior och frågan om äkthet har en lång historia inom konsten. Redan renässanskonstnären Michaelangelo oroade sig för att träsnittet skulle göra hans verk mindre unika. Vad är det som speciellt med ett original och så läskigt med en kopia? Vad kan vi lära oss av konsthistorien? Och är NFT-konst enbart en fluga – eller tröskeln mot en ny epok för konstmarknaden? Studio Anekdot diskuterar konstvärldens hetaste samtalsämne med konsthistorikern Håkan Nilsson. Håkan Nilsson, konsthistoriker och professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. Hans forskning rör framförallt samtida konst, och han är även verksam som konstkritiker vid Sven

Den brittiske geologen och naturalisten Charles Darwin (1809-1882) är en av vetenskapshistoriens största ikoner. Hans banbrytande teorier om evolutionen och det naturliga urvalet visade hur allt liv hängde samman. Idéerna väckte ramaskri i 1800-talets Europa och utlöste vildsinta debatter om tro och sekulärt vetande. Själv höll sig den konflikträdde Darwin helst på behörigt avstånd från all polemik. Men vad var det egentligen som Darwin hävdade? Var fick han sina teorier ifrån? Varför blev världsomseglingen med skeppet Beagle en så betydelsefull upplevelse för den unge naturalisten? Och hur kommer det sig att Darwins tänkande har använts i så radikalt olika syften efter hans egen död? Bildningspodden ger en introduktion till Charles Darwins liv och verk. Gäster i studion är Emelie Jonsson och Petter Hellström. Emelie är litteraturhistoriker verksam vid Universitetet i Tromsö, Norge, och aktuell med boken "The Early Evolutionary Imagination: Literature and Human Nature" (Palgrave Macmillan, 2021). Petter Hell

Vad säger man till någon som mist en närstående? Vi famlar ofta efter orden när de betyder som mest. Samtidigt finns det formuleringar som traderats i sekler för att ge tröst och visa medkänsla i dödens skugga. De har förmedlats på ark med sorgkant eller som telegram, och skrivs på nytt som kommentarer på sociala medier. Men vad betyder de egentligen? Är det bäst att vara uppriktig eller att luta sig mot konventionen? Idéhistorikern Johan Fredrikzon tecknar kondoleansernas mediehistoria och reflekterar över konsten att beklaga. JOHAN FREDRIKZON är doktor i idéhistoria, verksam vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Han är också verksam som skribent och medverkar våren 2022 i en antologi om dödens idéhistoria som kommer ut på Appell förlag.

Studentföreningen Verdandi blev ett intellektuellt centrum för sekelskiftets blomstrande folkbildningskultur. Här samlades politiker och filosofer, kvinnosakskvinnor och debattörer, liberaler och socialister. Det gemensamma målet var att verka för bildning. Ett av Verdandis mest bestående arv är den smått legendariska serie av folkbildande ”småskrifter” som började ges ut 1888 och utkom i över 500 häften. Ämnena spände från Voltaire till svampplockning, filosofi och konst till politisk opinionsbildning och gödslingsteknik. Vilket var Verdandis viktigaste bidrag till den svenska folkbildningskulturen? Hur kommer det sig att så vitt skilda ämnen ansågs ingå i genomsnittssvenskens allmänbildning? Och är arvet efter Verdandi levande idag? Veckans gäster är utbildningshistorikern Johanna Ringarp, idéhistorikern Anders Burman och litteraturvetaren Claudia Lindén. Avsnittet spelades in live inför publik i förlaget Norstedts lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildnings

Den politiska dragkampen om landsbygden är i full gång inför valet. Partier tävlar om att dra ner på bränslepriser och förorda jakt i sin iver om att nå väljare utanför storstäderna. Kristdemokraternas Ebba Busch pratar om att värna det så kallade ”hjärtlandet” – en bortglömd landsbygd som sliter i skuggan av storstaden. Varför är politiker så angelägna om att hitta särskilda sätt att tala om “verklighetens folk”? Har vi verkligen en polarisering mellan stad och land i Sverige? Och var ligger egentligen det svenska hjärtlandet? Urbanhistorikern Håkan Forsell, statsvetaren Susanne Wallman Lundåsen och språkforskaren Charlotta Seiler Brylla gäster Studio Anekdot. Samtalsledare: Frida Beckman
 Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
 Ljudteknik: Henrik Nordgren. Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se

Varför återvänder vi ständigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken är en evig referenspunkt i den västerländska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstår den. Men vilket är egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk från antiken bör varje människa känna till? Bildningspodden försöker sammanfatta antiken och dess arv på en timme - med antikhistorikerna Lovisa Brännstedt och Ida Östenberg. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

Hur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider. Men visionerna om alltings slut har sett olika ut. Under 1900-talet skrevs många undergångsskildringar i krigens och atomålderns skugga. Idag riktas blicken mot klimatkrisens katastrofer. Vilken funktion har egentligen poesin när slutet rycker närmre? Ska den få oss att kontemplera – eller agera? Litteraturvetaren Sofia Roberg läser litteraturhistoriens undergångspoeter och ser ett nyvunnet intresse för jordens sårbarhet och människans ändlighet i vår egen tid. SOFIA ROBERG är litteraturvetare vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Hon disputerade i januari 2022 på avhandlingen "Besvärja världen. En ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet" (Ellerströms). Roberg är också verksam som poet och kulturskribent. Regissör: Lars In de Betou
 Redaktör: Hedvig Härnsten Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bäst

Att säga att deckare är populära idag är en ordentlig underdrift. Brott och ond bråd död dominerar bokmarknaden och fyller streamingtjänsterna. Men deckaren är inget samtidsfenomen. Pionjärverken skrevs redan vid mitten 1800-talet och en första guldålder kom på 1920- och 30-talen. Decennierna därefter vidgades genren till att bli den breda kriminallitteratur som idag definierar fältet. Varför är vi så fascinerande av mordgåtor? Finns det vissa ingredienser som en deckare inte kan vara utan? Hur kommer det sig att kvinnliga författare varit så framgångsrika i genren och redan på 40-talet kunde lyfta abortfrågan i mordintrigen? Hur mår egentligen den svenska deckarforskningen? Och varför finns det renar på omslagen till Jens Lapidus italienska översättningar? Bildningspodden försöker lösa gåtan bakom deckarens vindlande historia och måttlösa popularitet. Gäster i studion är Carina Burman och Karl Berglund. Carina Burman är författare och docent i litteraturvetenskap, som just nu skriver på en essäsamling om kv

Sedan 1970-talet avgör riksdagsspärren hur många röster som krävs för att ett parti ska komma in i riksdagen. Men det som från början var en gräns mot ytterkantspartier i den traditionella blockpolitiken har i dagens politiska landskap blivit en fälla för mittenpartierna. Några få procentenheter riskerar att få stora och komplicerade konsekvenser för regeringsbildningen. Är det dags att se över riksdagens fyraprocentspärr? Hur kommer gränsen påverka väljarbeteenden och strategiskt röstande i höstens val? Och vad kan vi lära oss av historien? Statsvetarna Annika Fredén och Jan Teorell gästar Studio Anekdot. Samtalet leds av Frida Beckman. Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se Samtalsledare: Frida Beckman
 Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
 Ljudteknik: Henrik Nordgren. Ansvarig utgivare: Magnus Bremmer

Pompeji är den romerska staden vid Vesuvius fot som år 79 e.Kr. ödelades under ett vulkanutbrott. På 1700-talet upptäcktes den försvunna staden, under flera meter aska, och grävdes fram. Sedan dess har Pompeji varit en tidskapsel, en ofattbart välbevarad ruin som på ett unikt sätt lär oss hur antikens städer såg ut. Besökaren kan varandra runt i hela stadskvarter av tavernor, badhus, idrottsarenor och privatbostäder, dekorerade med målningar såväl som graffiti. Men vad vet vi egentligen om Pompeji? Hur såg människors liv i staden ut? Har den äldre arkeologiska forskningen varit för sensationalistisk när den gjort avgjutningar av de som dog i katastrofen? Och hur lyckades det stora svenska forskningsprojektet upptäcka stadens take away-matkultur? Veckans gäster är Anne-Marie Leander Touati och Henrik Boman. Anne-Marie Leander Touati är professor emerita i Antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet, tidigare föreståndare för Svenska institutet i Rom och grundare av det svenska Pompejiprojektet. Henr

Lars ”Lasse-Maja” Molin (1785-1845) är känd som stortjuven i kvinnokläder. Mindre känt är att Lasse-Maja levde stora delar av sitt liv som kvinna, också under perioder befriade från kriminalitet. I sin självbiografi från 1833 återberättar Lasse-Maja många intima scener med både kvinnor och män. Ömsint samlevnad skildras, men även sådant vi idag skulle tolka som sexuella relationer. Hur kan vi förstå Lasse-Majas sexliv? Med vilka ögon betraktades Lasse-Majas identitet som ömsom man, ömsom kvinna av samtiden? Och hur såg Lasse-Maja själv på sex? Litteraturhistorikern Sam Holmqvist läser Lasse-Majas självbiografi och lyssnar efter sexet i konstpauserna. SAM HOLMQVIST är doktor i litteraturvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Holmqvist disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen Transformationer. 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C J L Almqvist och Aurora Ljungstedt (Makadam, 2017) och skriver för närvarande på en biografi om Lasse-Maja. Regissör: Lars In de

Lars "Lasse-Maja" Molin (1785-1845) är känd som stortjuven i kvinnokläder. En Robin Hood-figur som iklädd kvinnokläder drog på äventyrliga rövarstråk genom landet – och till slut åkte fast. I 28 år satt sedan Lasse-Maja på Carlstens fästning. Lasse-Majas berömmelse har inte så lite att göra med den egna självbiografin, skriven under fängelsetiden och en av 1800-talets stora bästsäljare. Men mytbildningen kring Lasse-Maja är stor, inte bara för att Lasse-Maja själv var en skrävlare av stora mått. Vad kan vi egentligen veta om Lasse-Maja? Hur mycket av de äventyrliga historierna är sanna? Varför är det så lite känt att Lasse-Maja under stora delar av sitt liv levde som kvinna, också under perioder helt utan kriminalitet? Vad kan självbiografin lära oss om fattiga kvinnors situation under 1800-talet? Bildningspodden ger en introduktion till ett av 1800-talets mest fascinerande livsöden. Gäst i studion är Sam Holmqvist, doktor i litteraturvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Holmqvist d

Imorgon den 27 januari väntas regeringen lämna besked om hur det radioaktiva avfallet från landets kärnkraftverk ska slutförvaras. Slutförvaringen ska vara säker för människor i minst 100 000 år – men hur ska vi varna framtida generationer om var det farliga avfallet finns? Kan vi ens föreställa oss en kommunikation med generationer hundratusentals år framåt i tiden? Frågan sysselsätter just nu internationella organisationer, forskare och till och med konstnärer. Har ord eller symboler störst chans att kunna föra fram budskapet? Vilka material överlever bäst över tid? Och vad kan vi lära oss av historiska försök att varna framtida generationer om farligheter, som exempelvis sarkofagernas förbannelser? Studio Anekdot djupdyker i slutförvaringens hisnande kommunikationsutmaningar. Gäster i studion är Ola Wikander och Anna Storm. Ola Wikander är språk- och religionshistoriker vid Lunds universitet och författare till bland annat Ett hav i mäktig rörelse (Nordstedts, 2019). Han anlitades 2015 av Svenskt Kärnbrän

När gud är död och inga absoluta värden går att luta sig emot, vad ska människan göra då? Den tysk-schweiziske filsofen Friedrich Nietzsche (1849-1900) placerade människan i just detta tillstånd – och skrev en både livsbejakande och uppfordrande filosofi som svar. Nietzsche ville att människan skulle bejaka både livskraft och mörker, och ställde höga krav på hennes kraft och moraliska omdöme. Vad går Nietzsches mest inflytelserika teorier ut på? Och vad kan hans tankar säga oss idag? Bildningspodden ger en introduktion till Nietzsches liv och verk, från ungdomsåren och genombrottet med Tragedins födelse (1872) till det ökända sammanbrottet i Turin 1889 och de sista febriga fragmenten. Gäst i studion är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han är aktuell med essäsamlingen "I förnuftets skugga. Essäer om Nietzsches filosofi" och som medredaktör till Nietzsches samlade skrifter, ett utgivningsprojekt som pågått i över 20 år och just kommit till sitt slut med det sista bandet ”Efterlämnade an

Vår tid är besatt av personligheter. Idag finns en uppsjö av tester som ska visa om du är introvert eller extrovert, lagspelare eller ensamvarg, om din personlighet är röd, blå eller grön. Du gör dem om du söker jobb, använder en dejtingapp eller kanske bara av ren nyfikenhet. Personlighetstester blir alltmer frekventa och inflytelserika – men hur mycket kan de här testerna säga om oss egentligen? Hur vetenskapliga är de? Och vad säger vår iver att göra dem om vår samtid?  Gäster i studion är Karin Villaume, Carin Franzén och Bo Melin. Karin Villaume är beteendevetare, folkhälsovetare och forskare vid Karolinska institutet och Mayo Clinic i USA. Carin Franzén är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. Bo Melin är professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmaga

Redan de gamla grekerna visste hur man drog en bra vits. Att se någon ramla eller släppa sig i en allvarlig situation har sannolikt alltid lockat till skratt. Vårt behov av att skratta tycks djupt mänskligt. Men går det att förklara varför vi tycker vi saker och ting är roliga? Vad kan humorn i så fall säga om oss som människor? Varför var Bibeln en viktig milstolpe i humorns historia? Och har vår egen samtid blivit alltför humorlös? Bildningspodden pratar allvar om humorns idé- och filosofihistoria. Gäst i studion är Ola Sigurdson, professor i tro- och livsåskådningsvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Han är aktuell med det närmare 1400 sidor tjocka trebandsverket Gudomliga komedier (Glänta, 2021), om humorns idéhistoria och filosofi, och är nybliven ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien. Sigurdson är även verksam som skribent i dagspress och kulturtidskrifter. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – de

Människans blick på miljön är uråldrig. Och medvetna om förändringar i naturen har vi varit i åtminstone ett par tusen år. Men när började vi förstå att naturen är hotad och att vi själva har en del i miljöförstöringen? När blev miljön en politisk fråga? Och hur tätt hänger det ihop med dagens stora mobilisering mot klimathotet? Bildningspodden tecknar miljömedvetenhetens moderna historia, från efterkrigstidens pionjärer till 70-talets stora folkrörelser och vår tids Greta-effekt. Gäst i studion är David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet och aktuell med boken Den gröna vändningen. En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden (Nordic Academic Press, 2021). Heidenblad är biträdande föreståndare för Centrum för kunskapshistoria och driver sedan ett antal år en blogg om akademiskt skrivande, som utkommit i bokform både på svenska och engelska. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet

Allt oftare hörs nu röster som säger att det redan är för sent att rädda klimatet. När den internationella klimatkonferensen COP26 gick av stapeln möttes den av skepsis från klimataktivister, som menade att radikala åtgärder behöver ersätta utdragna förhandlingar. Demokratin r för långsam, för byråkratisk, för fyrkantig för att rädda klimatet. Men stämmer det verkligen? Måste vi runda demokratin för att stoppa annalkande klimatkatastrofer? Finns det annars sätt att påskynda den demokratiska processen? Studio Anekdot tar tempen på klimatets demokratiska status. Gäster i avsnittet är Folke Tersman och Sverker Jagers. Folke Tersman är professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och lärostolsprofessor vid Institutet för framtidsstudier. Han utkom nyligen med boken "Folk & vilja: Ett försvar av demokratin i vår tid" (Fri Tanke förlag, 2020), författad tillsammans med Torbjörn Tännsjö. Sverker Jagers är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, gästprofessor vid Luleå tekniska universitet och