I Lagens Namn

För polisen - en gudagåva. För försvarare runt om i landet - en svår utmaning att möta. För kriminella - förödande. Det krypterade systemet EncroChat slog ner som en bomb och ändrade allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Du har hört om det i ett års tid. Enchrochat -  den krypterade och virtuella plats där de mest ljusskygga kriminella fritt kunde smida sina planer. En plats som gäckade polisen i flera års tid. För den var där hela tiden, i form av en krypterad telefon, som polisen ofta kunde se och till och med hålla i - men aldrig ta sig in i. Det finns ett före och ett efter det att fransk polis knäckte krypteringen till EncroChat under våren förra året och i realtid kunde läsa miljoner meddelanden som handlade om detaljerade mordplaner, laster med narkotika och vart vapen kunde levereras. Det har lett till hundratals utredningar där många av Sveriges gängkriminella plockats från gatan - däribland dem som tidigare varit svårast att komma åt. Men när framgångssagan ska upp i rätten så ifr

Förra året stals cyklar för en kvarts miljard i Sverige. Noll procent, eller OK: fyra promille, klarades upp av polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här veckan tittar I lagens namn närmare på det kanske vanligaste brottet du kan råka ut för. Och som samhället helt verkar ha gett upp om att försöka lösa. Vart tar alla stulna cyklar vägen egentligen? Vi ställer ut en svart Monark i centrala Stockholm som vi följer med GPS. Cykeln stjäls gång på gång. Och jakten leder oss både till cykeltjuvarna och till dem som köper stöldgodset.

Efter uppklarningen av dubbelmordet i Linköping började polisregionerna i landet se över vilka fall som var näst på tur. Sedan kom Integritetskyddsmyndighetens yttrande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dubbelmordet i Linköping 2004, där åttaårige Mohammad och en 56-årig kvinna dödades, blev det första fallet i Europa där polisen grep en gärningsman med hjälp av en släktforskingsdatabas i USA. – Det hade gått sexton år. Tekniken räddade oss verkligen. Den kunde inte rädda min bror, men den räddade oss, säger Ali Ammouri, storebror till Mohammad. Efter genombrottet förberedde polisen för att införa metoden på bredare front och DNA-släktforskare låg i träning för att kunna hjälpa till. Men i maj kom ett yttrande från Integritetsskyddsmyndigheten att metoden strider mot nuvarande lagstiftning. Enligt myndigheten är det inte lagenligt för polisen att vända sig till släktforskningsdatabaser och få ut en lista på personer baserat på känsliga uppgifter. Polisen gjorde en annan tolkning: nämligen att det

Start- och gasvapen smugglas in i landet, borras upp i illegala vapensmedjor och hamnar i händerna på kriminella. De är byggda för att inga kulor ska kunna skjutas ändå dödar de allt fler i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I lagens namn kan i dag berätta att över hälften av de vapen som kopplas till mord i Stockholm sen början av förra året, var just såna här omgjorda pistoler. Och de som för in pistolerna i landet – och bygger om dem till dödliga vapen - de kommer undan med lindriga straff. Men synen på start- och gasvapnen står nu på spel i ett smuggelfall som dragits ända upp i Högsta domstolen. Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan HörnqvistReporter: Mattias Pleijel

På Nationellt forensiskt centrum, NFC, tar en arbetsgrupp fram digitala 3D-modeller av brottsplatser. Nu ska utredare på flera håll i landet få tillgång till tekniken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Digitala 3D-modeller tillåter utredare att återvända till en avbildad brottsplats helt digitalt. Med hjälp av laserscannern kan en mordplats dokumenteras, fynd återplaceras och kulbanor från skjutningar rekonstrueras i en digital sfär. Tidigare har scannern endast funnits på Nationellt forensiskt centrum, NFC, i Linköping. Där gjordes bland annat modellen av terrordådet på Drottninggatan 2017 men nu under 2021 ska även polisen i Malmö och Göteborg få tillgång till tekniken. P1-programmet "I lagens namn" kan berätta om hur 3D-brottsplatserna nu kommer bli en del av polisens framtida utredningar. - Jag tror att det här kommer att kunna växa och bli så pass stort att det ska komma till användning i stort sett varenda grovt brott, säger Håkan Larsson, forensiker som jobbar med brottsplatsdokumentation p

De senaste fem åren har nästan 12 000 båtmotorer stulits i Sverige. Enligt polisen ligger Östeuropeiska ligor bakom majoriteten av stölderna och det handlar om stora pengar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kan ses som nästintill riskfritt för ligorna att operera i Sverige. Bara 100 av fallen har lett till att någon har gripits. P1-programmet "I lagens namn" har följt ett av de rättsfall där polisen faktiskt kunde gripa brottslingarna. Men som i många andra liknande fall dömdes brottslingarna bara för häleri och fick villkorliga domar. - Att konsekvenserna är att de går fria från ett uppenbart brott som de har gjort, det känns inte okej, säger Anders Klapp som fick sin motor stulen i oktober förra året. Ligorna bakom styrs från Polen, Rumänien och främst Litauen. De är välorganiserade och skickar "utförare" till Sverige för att begå stölderna som ofta har planerats redan innan resan till Sverige. - En del är ju häpnadsväckande proffsiga liksom. De tar bort fyra-fem motorer i en vik, snabbt på

Kriminella nätverk tjänar allt mer pengar på telefonbedrägerier. Pensionärer blir barskrapade och unga människor riskerar att dras in i grövre kriminalitet. Men huvudmännen åker sällan fast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra året kom det in 213 000 anmälningar om bedrägerier till polisen. Det handlar om allt från annonsbedrägerier till identitetsstölder, kortbedrägerier och penningstvättsbrott. En stor del av dessa brott är telefonbedrägerier - som de senaste åren ökar i omfattning. Det kallas även för vishing. Tillvägagångssättet är manipulativt och utstuderat. Bedragaren ringer upp sina offer och lurar dem att skicka pengar via betaltjänsten Swish. Och det har blivit allt tydligare att den här verksamheten är en betydande del av de kriminella gängens försörjning. 2020 fick kriminella grupperingar in 160 miljoner kronor i brottsvinster. Det är en ökning på hela 41 procent från föregående år. Under de första fem månaderna i år tjänade bedragare mer än 126 miljoner kronor. I april uppgic

Varje år smugglar internationella ligor ut stöldgods för 1,5 miljarder från Sverige. En ny lag ger tullen ökade befogenheter att ingripa mot brottsligheten. Men lagen döms ut av flera experter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tulltjänstemän har tidigare bara kunnat se på ifall en kontrollerad last med misstänkt stöldgods beslutar sig för att åka ifrån kontrollen och lämna landet. Befogenheter för att kvarhålla misstänkta personer har saknats och man har varit tvungna att invänta polis. Det ska åtgärdas då en ny lag börjar gälla den 1 augusti. Tullen får nu utökade befogenheter att kvarhålla misstänkta och utföra fler kontroller. Men kommer det verkligen sätta stopp för de internationella stöldligorna? Lagen döms ut av flera experter då det inte skjuts till mer resurser för att möjliggöra fler kontroller vid den svenska gränsen för utgående gods. - Så länge inte tullen fått i uppdrag att titta på utgående gods så kommer det inte bli någon skillnad med den nya lagen, säger

Erika mötte en man som enligt henne lovade att betala middagar och resor. Han har åtalats för grovt bedrägeri men förnekar brott och säger att det som åtalet gäller aldrig var tänkt att betalas av honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Målet gällande Erika och den man som vi kallar Adam avgörs i Uppsala tingsrätt den 25 augusti. Enligt åtalet är det 248 transaktioner på närmare 400 000 kronor som det grova bedrägeriet handlar om. Adam är tidigare dömd för bedrägerier och träffade Erika kort efter att han avtjänat sitt fängelsestraff. Nu sitter han häktad i väntan på dom. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet ökar antalet anmälningar gällande bedrägerier genom social manipulation, som kan handla om just romansbedrägerier. Sedan förra året då rubriceringen infördes har det gått från lite drygt 6121 anmälda brott första halvåret ifjol till nästan 8493 samma period i år. När det gäller bedrägerier kan man enligt Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, urskilja ett mönster

Minst en av tio som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blir aldrig utvisade. Dessutom kan en gärningsperson få straffet reducerat när utvisning ingår i domen även om den inte sker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det står även i åklagarnas vägledning för utvisningar att praxis är att reducera fängelsetiden med 10-20 procent för utländska medborgare som har anknytning till Sverige vid utvisningsdom – oavsett misstanke om att utvisningen aldrig kommer att verkställas. Mellan åren 2012-2019 är det minst tio procent, eller över 600 utvisningsdömda vars ärende inte slutat med utvisning. Men ingen ansvarig myndighet har räknat hur många av dessa som är avskrivna, pågående, inlåsta eller ute på gatan. Och de som inte går att utvisa kan heller inte låsas in. Patrik Engström är nationell chef för gränspolissektionen i Sverige: – Grunden för att vi ska kunna låsa in folk, det är vi gör bedömningen att det kommer att gå att verkställa beslutet. Då gynnas ju egentligen då de som ljuger

Sharif ville lämna ett kriminellt sammanhang men blir hotad till livet på grund av en skuld. Socialtjänst och polis säger bestämt nej till att betala. Men han upplever att han inte har något val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Du måste betala imorgon eller så kommer du att dö. Det var orden som Sharif fick höra från personer han trodde var vänner. Han köpte narkotika av dem och lånade även pengar. När Sharif greps av polisen togs pengarna i beslag, och han blev så småningom hotad med vapen. Han, och även familjehemmet där han bodde, upplevde dödshotet som akut. – Vi upplevde att vi inte hade något val, säger Sharifs tidigare fostermamma Sara. Sharif, som inte hade fyllt 18 när han greps av polisen, fick insatser från socialtjänsten i sin kommun och även om Sara också hade kontakt med en avhopparorganisation räknades han förmodligen inte som en avhoppare i formell mening. Beroende på var i landet man bor definieras avhoppare lite olika, och möjligheten att få hjälp kan också skilja sig åt. En

Tänk att kunna rekonstruera en brottsplats digitalt, från innan ett skott faller eller ett knivhugg utdelas. Det handlar om ny 3D-teknik och virtuella obduktioner som kan hjälpa polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även om du ofta får höra att verkligheten inte ser ut som i tv-serierna så ligger ibland verkligheten före fiktionen. Så var det 2003 när svenska forskare var tidiga med det som kallas postmortal bilddiagnostik – eller virtuell obduktion – på brottsoffer. Skaparna till den amerikanska serien CSI ville då komma till Linköping på studiebesök inför framtida avsnitt. De ville se hur döda kroppar scannas i en datortomograf, en så kallad CT, som gör att rättsläkarna kan zooma in och närgranska hur en kula eller en kniv rört sig i kroppen. På så sätt kan man snabbare upptäcka sådant som har betydelse för polisutredningen. Detta kan också vara till hjälp i återskapandet av en tredimensionell brottsplats, för att i efterhand kunna visa hur ett mord gått till. I dagsläget görs CT-scanningar

En kvinna arbetade gratis på svärföräldrarnas restaurang, en man jobbade på ett butikslager för att få svenskt pass. Det handlar om misstänkt människoexploatering - ett brott som sker mitt ibland oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2018 infördes den nya brottsrubriceringen människoexploatering. För att den som "exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år". Men lagen är ny, och myndigheterna är fortfarande trevande i sitt arbete. I lagens namn har bara fått kännedom om fem åtal som väckts till och med slutet av juni i år, varav det bara i två fall har avkunnats dom. Dessutom sätter sekretess mellan myndigheter stopp för exempelvis Skatteverket att rapportera till polisen när de ser vad de tror kan handla om människoexploatering. – Första gången som jag stötte på människoexploatering var när jag var ute och besökte i tjänsten då en räv- och minkfarm och hittade personer som b

Människans bästa vän är också ett av polisens kanske bästa verktyg i jakten på spår efter avlidna. Men det är brist på likhundar, och även på möjlighet att träna dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Polisens 350-400 hundar används dels för att hitta knark och sprängmedel. Men också för att hitta döda människor som är gömda – inomhus eller ute i naturen. I dagens program kommer du få höra om planerna på att forska på det här området i Sverige, något som inte görs i dag. Det råder även brist på likhundar och programledare Martin Wicklins svarta jaktlabrador Zizou fick genomgå Nationella polishundtjänstens test i Karlsborg, för att se hur svårt det kan vara att hitta en bra polishund. Reporter: Jennifer Rochette.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Evalisa Wallin.

Anna får hundratals meddelanden, kärleksförklaringar varvat med allvarliga hot. När hon blockerar mannen hittar han bara nya sätt att nå henne. Och när hon ansöker om kontaktförbud får hon avslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag kommer ihåg ett meddelande där han sa att jag skulle få ett skott i pannan och att alla mina nära och kära också skulle dö, berättar Anna. Statistik som I lagens namn tagit del av gällande kontaktförbud visar att olika åklagarkammare beviljar ansökningar i olika utsträckning. Under 2019 beviljar City åklagarkammare i Stockholm och Södra Skånes åklagarkammare två av tio ansökningar. Umeå, Falun och Borås beviljade dubbelt så många. Flest var det i Växjö, som beviljade hälften av alla ansökningar. Anna ansökte om kontaktförbud mot mannen som förföljde henne två gånger men fick nej. Men den tredje ansökan blev beviljad. Då hade det gått över ett år sedan hon gjorde sin första polisanmälan. Och Anna är övertygad om att utfallet beror på vilken åklagare som få

En man blir lovad anonymitet i utredningen om ett grovt brott. Men när åtalet väcks kallas han att vittna, ljuger och döms själv för mened. Han har blivit hotad och flera år senare fortsätter hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  Rami är en av drygt 200 personer som sedan 2015 dömts för mened. Han berättar hur han blev vittne till ett grovt brott och på grund av det fick motta hot. När han kontaktade polisen var det för att få hjälp att hantera hoten samtidigt som Rami inte ville göra någon polisanmälan. Han trodde att det skulle förvärra situationen. Den polis han träffade ska, enligt Rami, ha lovat honom anonymitet. Men när det blev rättegång om det grova brottet kallades Rami att vittna. Han vågade inte berätta och blev själv åtalad och dömd för mened. Samtidigt har hoten och även utpressning mot honom fortsatt. Men för Ramis del är förtroendet för polisen brutet. – En polisman ska ju vara någonting man ska lita på men hos mig finns ingenting som heter lita på en polis, säger han. Fotn

Mikael vittnade om ett allvarligt brott och anser att han fick bra stöd av polisen. I samma fall blev två vittnen åtalade för mened. I lagens namn tittar närmare på frågan om stöd till vittnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I lagens namn har läst tings- och hovrättsdomar gällande mened. Sökningen av domar om mened har gjorts i Acta Publica, ett arkiv med rättsdata som fångar upp de flesta domar som meddelas i svenska domstolar. Det har sökts på "mened, 15 kap" (mened ingår i Brottsbalkens 15:e kapitel) i fritextsökning och bland dokumenten har I lagens namn läst de tings- och hovrättsdomar som meddelats från och med januari 2015 till och med maj månad år 2020. Det handlar om 292 personer som åtalats, varav de allra flesta - 215 personer - dömts. Många fall rör personer som anses ha ljugit om att en kompis kört bil full eller drogpåverkad, eller helt enkelt kört för fort. Men det finns ett antal fall som rör betydligt grövre brottslighet som grov misshandel, våldtäkt eller mord. 30 pe

Linnea anmälde en våldsam och hotfull partner men efter två år har rättegången fortfarande inte skett. Hon är besviken på rättssystemet och är inte ensam. Polisen oroas över en ökning av brott i nära relation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag tänker att det är bedrövligt, säger Linneas målsägandebiträde Rebecca Lagh om fallet. – Hon måste få ett avslut och kunna fortsätta sitt liv. Det som av polisen ses som brott i nära relation ökade med 17 procent mellan 2018 och 2019, enligt siffror som polisen tagit fram för I lagens namns räkning. Samtidigt pågår en långsiktig satsning för att kapa utredningstider och klara upp fler fall. Satsningen som nu görs vilar på fem ben. Det handlar om att tillföra resurser; 350 årsarbetskrafter i Sverige. Men det handlar också om att införa en bättre metoder för att utreda brotten, att hitta stöd i forskning för polisens fortsatta arbete, utveckla en långsiktig samverkan med andra myndigheter och organisationer. Polisen ska även jobba med att ändra norme

När ett kompisgäng splittras efter en kupp 2015 är det början på en konflikt där flera unga män mördas. Trots flera medlingsförsök pågår den fortfarande. Hur ska man hitta en lösning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Polisen ser konflikten i Järvaområdet i norra Stockholm som en av de dödligaste i Sverige de senaste åren. Vi har träffat fritidsledaren som varit med på begravningen av unga killar som tidigare varit vänner och hängt på fritidsgården. Polisen som är engagerad i att stoppa våldet. Den sociala entreprenören som vill blicka framåt och fokusera på lösningar. – Väldigt många som har gjort riktigt stora uppoffringar för att försöka medla i konflikten. Både från olika trossamfund, från olika personer som har ett väldigt högt förtroendekapital i området. Det finns även de från oss inom polisen som har försökt att medla. Jag vet att det är familjer som har försökt att medla i konflikten men det har inte fungerat. Därav att konflikten hela tiden fortsätter att gödas. Det finns ingen som

Under en stökig rättegång i en domstols säkerhetssal uttalade den målsägande "jag ska skicka dig till himlen" till en av de åtalade. Nu har åklagare gjort en polisanmälan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättegången handlar om en händelse som skedde 2017, då en känd rappare från norra Stockholm blev förnedrad av andra personer. Det hela filmades och lades ut på sociala medier. I början av februari skedde förhandlingen om grovt olaga tvång där Solna tingsrätt lånat en av säkerhetssalarna i Stockholms tingsrätt. Innan förhören med målsägande och de två misstänkta börjar sker en ordväxling mellan dem, som I lagens namn spelar in. Trots att domaren i målet ber dem vara tysta fortsätter de tjafsa, både på svenska och på annat språk. Översättningen visar att målsägande bland annat säger "jag ska skicka dig till himlen" två gånger, något som riktas mot en av de åtalade. Efter att I lagens namn sökt åklagaren i målet om grovt olaga tvång för en kommentar om det som sades har det gjorts en polisanmä