I Lagens Namn

I lagens namn startar 2016 års programserie med berättelsen om framtiden som redan är här. Hur tekniken redan i dag kan ta fram en fantombild ur DNA. Kan det lösa dubbelmordet i Linköping? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänk dig en brottsplats - ett knivmord på en illa upplyst gata. Det finns vittnen men deras uppgifter är vaga och motstridiga. Var mördaren blond eller brunhårig? Mörkhyad eller ljushylt? Brun- eller blåögd?Minnesbilder påverkas av rädsla och stress. Andras berättelser och mediernas rapportering rör till det. Men det finns ett vittne som alltid är lika orubbligt och objektivt. Som varken lider av fördomar, dåligt minne eller närsynthet. Det är ett genetiskt vittne. För i mikroskopiska blodstänk på kniven, där finns koden till mördarens utseeende. Genom DNA-profilen kommer polisen åt gärningsmannens genotyp - själva ritningen över hans utseende. Det här låter kanske som Science Fiction. Som en blandning av Minority Report och Jurassic Park ungefär.  Men faktum är att labb ru

Du hör om det nästan dagligen: skottlossning, granatattacker, sprängningar. Gängvåldet blir allt grövre och har i år också flera gånger drabbat oskyldiga. Vi här på I lagens namn har under sommaren tagit upp flera andra brännande ämnen som sexhandel, organiserat fusk med våra välfärdssystem och den nya tidens knarkhandel på nätet. Men idag har vi två av kriminalpolitikens tyngsta aktörer bakom mikrofonerna. Inrikesminister Anders Ygeman möter Moderaternas rättspolitiska talesperson Beatrice Ask. Och vi ägnar hela debatten åt frågan om vad man ska göra åt gängvåldet. (OBS: Beatrice Ask beskrevs i en tidigare version som Alliansens rättspolitiska talesperson. Det stämmer inte. Hon är Moderaternas rättspolitiska talesperson, samt ordförande i Riksdagens justitieutskott.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just nu pågår Sveriges största rättegång någonsin - och den handlar om det som kallats den organiserade brottslighetens nya födkrok: bedrägerier mot välfärdssystemen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är kanske det perfekta brottet. Ingen komplicerad penningtvätt behövs - ingen riskabel hantering av knark eller vapen. Det ger en säker inkomst som stadigt tickar in från en källa som aldrig sinar. Och framförallt: brottsoffret är ansiktslöst, anonymt. På en gång ingen och envar. Ingen av oss är direkt bestulen - ändå drabbas vi alla. Det handlar om ett storskaligt svindleri med bidragspengar. Just nu pågår en av de största och dyraste rättegångarna i svensk historia. En känd företagare och före detta politiker i Södertälje misstänks vara huvudman för en liga som plundrat välfärdssystemen på miljoner. Och det är bara en av flera liknande härvor som nystats upp den senaste tiden. Vissa menar att hemtjänst och assistans blivit den organiserade brottslighetens nya födkrok.

I Finland är sexköp tillåtet - i Sverige förbjudet. I Norrbotten har bara två sexköpare straffats på 15 år. Beror det på att prostitution inte finns? Vår reporter åkte dit för att undersöka saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över femton år har det varit förbjudet att köpa sex i Sverige. Och få lagar har väl varit så kontroversiella som sexköpslagen. Den hyllas som en framgång för jämställdheten och sågas som ett intrång i avtalsfriheten. Den sägs få svensson att tänka två gånger före bordellbesöket. Och den sägs driva sexhandeln under jorden och göra det farligare för säljarna. Men juridiskt och polisiärt är sexköpslagen en bagatell. För även om stigmat är enormt – är straffet småpotatis. I de allra flesta fall riskerar en vanlig sexköpare bara några hundralappar i böter. Som ett snatteri eller en fortkörning ungefär.Och därför smyger inte polisen i buskarna eller smygfilmar hotellrum. Vår reporter Johanna Bäcksträm Lerneby åkte till Norrbotten och till gränsen mellan Sverige och Fin

De nya knarklangarna sitter hemma vid datorn. Vi berättar historien om hur polisen nystar upp allt fler av nätets dolda knarkhandlare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är det hemligaste allra mörkaste hörnet av det dolda nätet. Hit vänder du dig om du vill få tag på knark, vapen, falska kontokort eller barnporr. Ja till och med mord ska kunna beställas, hemligt i skydd av avancerad kryptering.Det som skapar skyddet kallas tor-nätverket som först togs fram av amerikansk militär - och senare utvecklats med stöd av svenska biståndsorganet SIDA. Den här veckan berättar Joakim Palmkvist om tekniken som skulle skydda militära hemligheter och politiska dissidenter. Men som också har blivit pedofilernas och knarkhandlarnas nya brottsverktyg.

Även när en ungdom döms till tvångsvård för grova brott, kan socialtjänsten besluta att personen ska bli kvar i hemmet. Det kallas LVU i hemmet och blir trots hård kritik allt vanligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänk dig att du varje dag blir slagen, pressad på pengar och förnedrad. Att den som plågar dig gång på gång kommer tillbaka och vill ha mer. Hotar att döda dig om du berättar för polisen. Att du tvingas stjäla från andra för att betala tillbaka påhittade skulder. Tänk dig att du övervinner din rädsla och anmäler. Att din plågoande döms för brotten mot dig. Föreställ dig sen att du omedelbart efter domen tvingas möta den du vittnat mot. I skolan, på torget, i affären. För socialtjänsten tycker att det är bäst för gärningsmannen att bo kvar i sin familj. Och polisen rekommenderar dig att flytta.  Det här låter förstås otänkbart, och det är det också. Om det inte hade varit för en omständighet – att den som ger sig på dig är under 18 år. I lagens namn ha

Trots att patienten rapporterade om fantasier att mörda, bröt läkaren lagens krav och anmälde honom inte till polisen så han kunde stoppas från att få vapenlicens. Klippet nedanför artikeln är rätt version av programmet Av misstag sändes fel version av programmet i etern söndagen den 12/7. Rätt version sänds på repristiden klockan 10:03 måndagen den 13, här på webben och som podd i Sveriges Radio-appen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 14 maj 2002 söker en 30-årig sportskytt hjälp för sina mordfantasier. Han berättar för läkaren att han funderar på hur det egentligen känns att döda.Men läkaren rapporterar inte saken till polisen. Sju månader efter läkarbesöket har 30-åringen köpt en pistol. Som han sen mördar och skadeskjuter flera med. Mer än en halv miljon svenskar har tillgång till ett lagligt vapen. Hur många vapen som finns i händerna på psykiskt instabila personer - är svårt att säga. För läkarna som ska rapportera såna som 30-åringen bryter mot lagen. Den här veckan berättar vår report

I lagens namns reporter köper automatvapen, rakt över disk utan licens i ett EU-land. Den här veckan handlar det om den nya sätt för kriminella att skaffa vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det strömmar in vapen i Sverige. Tull och polis gör allt fler tillslag - samtidigt ökar antalet skottskadade varje år. Ett tydligt tecken på att vapenlagren fylls på hos landets kriminella. Förra veckan berättade vi om gängens skjutningar i Göteborg som aldrig tycks ta slut och skördar allt fler offer. Den här veckan handlar det om vapnen som används i de här konflikterna. Vår reporter Joakim Palmkvist berättar om ett nytt fenomen: vapen som säljs som filmrekvisita, men som enkelt borras upp och används på gatorna. I lagens namn begav sig till en butik där brottslingar från hela Europa köper automatvapen helt lagligt. Rakt över disk, inte mycket mer komplicerat än att köpa en folköl i kvartersbutiken i Sverige.

I lagens namns Johanna Bäckström Lerneby har sökt ursprunget till gängkonflikterna i Göteborg - och undrar vad polisen fått ut av sina enorma satsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Petar blev bara 20 år. Han sköts ihjäl med hämtmat i händerna på väg ut från en krog i Göteborg den 18 mars i år. En av drygt 20 människor som de senaste åren dödats i gängens uppgörelser. Över 70 personer har skottskadats. Och det bara i Göteborg. Petar var inte inblandad i något brottsligt. Han bar inga gängsymboler, hade inte valt en kriminell livsstil. Han var som det brukar heta - på fel plats vid fel tillfälle. Precis som Fuzzy Osman Kadiga - som tittade på fotboll när en kula slog in genom hans fönster i Malmö i juni. Eller den fyraåriga flicka som satt i bilen som sprängdes i Torslanda i Göteborg för två veckor sen. Det är en jakt som pågår året runt i svenska städer. En jakt på människor där skyttarna knappast bryr sig om skottvinklar eller rikoschetter. Där handgranater kastas mot bostadshus och kulor v

En polis som jobbar nära medborgarna för att öka tryggheten och helst griper in innan brotten har begåtts. Har du hört det förut? Ja, så det lät i början av 90-talet. Men de utlovade närpoliserna satt kvar i polishusen, eller fick köra utryckningsbil som vanligt. Nu är det dags igen. Från och med den 1 januari ska politikernas vision om ett mer vardagsnära polisarbete förverkligas. Men frågan är om 90-talets lösningar kommer att fungera i 2010-talets allt tuffare klimat? I detta avsnitt av I lagens namn berättar vi historien om ingripandet mot det maffialiknande Södertäljenätverket och diskuterar om ett tidigt ingripande hade kunnat hejda utvecklingen innan det krävdes en polisinsats för hundratals miljoner. Från och med torsdags 1 januari 2015 finns det inte längre 21 polismyndigheter utan en enda stor, nationell, myndighet. Och tvärtemot vad man kanske kan tro ska den nationella polisen inte bli mer centraliserad, utan löftet är att du och alla andra i framtiden ska se fler poliser i samhället. Både inrik

Ett Sverige med svenska familjer, där risken att drabbas av brott ligger ganska konstant. Ett annat Sverige, där barn i invandrarfamiljer allt oftare faller offer för hot, misshandel och rån. Segregationen syns allt tydligare i brottsstatistiken och Rikskriminalen har pekat ut över 50 invandrartäta bostadsområden där befolkningen plågas av kriminella gäng. Polisen lovar satsningar. Fast kommer den att lyckas när kriminella går till motangrepp och vittnen tystnar? Du lyssnar på det första av två temaprogram under jul- och nyårshelgen i serien I lagens namn med Lasse Wierup.BRÅ:s Trygghetsundersökning baseras på cirka 14 000 intervjuer med människor i olika befolkningsgrupper. Och för brott efter brott visar det sig alltså att en större andel av andra generationens invandrare uppger att de har blivit drabbade. Personer som är födda utomlands är också överrepresenterade i brottsstatistiken, men inte lika mycket. En hypotes är att det förklaras av att de inte har lika många kontaktytor i samhället. - Om man då ti

Det är de politiska partierna som avgör vad som ska vara lagligt och olagligt - och hur hårt människor ska bestraffas.Viktiga beslut som påverkar inte bara brottslingarna utan även brottsoffer, anhöriga - och det allmänna rättsmedvetandet.I årets valrörelse har hittills de kriminalpolitiska frågorna lyst med sin frånvaro - trots att det finns flera oroande tendenser i den svenska brottsligheten.Men i denna veckas I lagens namn debatterar justitieminister Beatrice Ask och socialdemokraternas utmanare Morgan Johansson några av de mest aktuella rättsfrågorna. Programledare är Lasse Wierup.I poddversionen får du höra en längre version av samtalet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Lejonens" kokainbilar rullade dygnet runt. Att beställa ett gram var lika lätt som att ringa efter ett pizzabud.Men de till synes trevliga unga männen, som levererande pulvret över hela Stockholm, är samma personer som misstänkts delta i ett blodigt gängkring.Ökad konkurrens har förändrat den svenska narkotikamarknaden, som blivit både med serviceinriktad och mer brutal. Samtidigt har domstolarna anammat en ny praxis som leder till färre domar och kortare strafftider. Så vad ska polis och åklagare göra? Acceptera att knarkhandlarna blir fler - eller kämpa ännu hårdare? Den här veckan berättar I lagens namn om effekterna av Högsta domstolens ändrade praxis för hur narkotikabrottslingar döms. De enkla tabellerna där ett visst antal gram gav ett visst antal månader i fängelse är borta. Nu måste en persons inblandning i brottsligheten bevisas och bedömas. Men det betyder i snitt lägre straff - och kräver mycket mer arbete av polisen för att kunna hålla lika många brottslingar borta från gatan. Och så möter vi ma

16-åriga Liam blev skyldig 5 000 för att ha hjälpt sin kompis, Christian isolerade sig och flydde från stan. Och Jenny hotades till livet när hon pratade med polisen. Utpressning är en av de snabbast växande brottskategorierna i Sverige, ett brott som inte minst drabbar unga. Den här veckan tittar vi närmare på ett fall där flera skolor drogs in i en omfattande utpressningshärva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 16-åriga Liam blev skyldig 5 000 för att ha hjälpt sin kompis, Kristian isolerade sig och flydde från stan. Och Jenny hotades till livet när hon pratade med polisen.  Utpressning är en av de snabbast växande brottskategorierna i Sverige, ett brott som inte minst drabbar unga. Den här veckan ska vi titta närmare på ett fall där flera skolor drogs in i en omfattande utpressningshärva. Elever i Sundsvall skrämdes och slogs till att ge ifrån sig mobiltelefoner, datorer, kontanter och busskort. De länsade sina föräldrars smyckesskrin och vädjade desperat om hjälp med att betala.

Datorbedrägerier är ett av de snabbast växande brotten, och polisen kämpar för att få fast hjärnorna. I lagens namn berättar den här veckan om den största IT-attacken i svensk historia. Under 2012 och 2013 länsades över 500 bankkunders konton på pengar. De svenska storbankerna har hittills varit ovilliga att tala om hur mycket pengar som stals. Men I lagens namn kan avslöja att det rör sig om över 65 miljoner kronor. Är det finansiella systemet verkligen intresserat att få bukt med det här problemet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Datorbedrägerier är ett av de snabbast växande brotten, och polisen kämpar för att få fast hjärnorna.  I lagens namn berättar den här veckan om den största IT-attacken i svensk historia. Under 2012 och 2013 länsades över 500 bankkunders konton på pengar. De svenska storbankerna har hittills varit ovilliga att tala om hur mycket pengar som stals. Men I lagens namn kan avslöja att det rör sig om över 65 miljoner kronor.  Vi träffar Moa som blev av me

Svensk polis skjuter mer än sina nordiska kollegor. Och skotten leder oftare till döden. I Finland har tre personer skjutits ihjäl de senaste 14 åren. I Norge är den siffran noll. Varför är det så? Och måste en svensk polis vara en beväpnad polis? Den här veckan granskar I lagens namn polisskjutningarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. -Jag kände bara att benet stelnade till. Men sen när jag steg ur bilen upptäckte jag ett hål i byxan och att det forsade blod.  Den 24 april i år fick 17-årige "Sebastian" en av polisens kulor i sig. Han misstänktes förbereda ett rån mot en guldsmedsaffär men åtalet lades sedan ner.  "Sebastian" är en av de som varje år skjuts av polisen. Alla har inte samma tur som han. Förra året sköts fyra personer ihjäl, hittills i år har tre människoliv krävts. Sju dödsoffer på 17 månader, det är en rekordhög siffra.  Sverige sticker också ut jämfört med våra grannländer. I Finland har bara tre personer skjutits ihjäl sedan 2000. I Norge är den siffra

De har lägre lön än städare. De utsätter sig för livsfara, men har inga försäkringar. Om polisen gör fel, riskerar deras tillvaro att slås i bitar. Så hur kommer det sig att systemet med hemliga informatörer är tillåtet? Och varför vill regeringen inte ens lagreglera verksamheten? I programmet medverkar bland annat den före detta informatören "Magnus", Säkerhetspolisens chef Anders Thornberg, länspolismästare Leif Jennekvist, advokat Peter Althin och pensionerade statsåklagaren Nils-Eric Schultz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige ska ha en human kriminalvård, heter det. Men varför är vi då ett av de länder som kan hålla människor häktade i oändlighet, i extrem isolering? Och hur kommer det sig att många politiker håller med FN och andra organ om att systemet måste ändras - men att ingen driver på för en politisk förändring? Våra svenska häkten är inte utformade för de häktningstider som har utvecklats. (Nils Öberg, GD Kriminalvården) Det finns ju regler för när man har fulla restriktioner och följer man dom så är det rimligt. (Beatrice Ask, justitieminister) Jag skulle mycket hellre sitta bland råttor och ... dålig mat. (Göran, kokainsmugglare) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är inget riktigt liv som är där uppe. Människor är inte skapade för att sitta isolerade.” Göran, som egentligen heter något annat, var en av åtta personer som i slutet av 2010 greps för inblandning i Sveriges hittills största narkotikamål. Enligt misstanken hade han försökt koordinera en stor last med kokain på Karibiska hav

Först ser det ut som en succé för den svenska polisen. Tack vare Rikskriminalen grips en seglare i Karibien och i lasten har han kokain för nästan en miljard. Svenskt rättsväsende satsade stora resurser för att få fast hela organisationen bakom smugglingsförsöket. Totalt har målet kostat 103 miljoner kronor visar en granskning som I lagens namn har gjort. I veckan kom domen som frikände den misstänkte ligaledaren och andra. De få brott som klarades upp kunde i praktiken ha lösts redan i Frankrike för fyra år sedan. Så hur kunde Sveriges största narkotikamål landa i ett rekorddyrt fiasko? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På torsdagen friades den 41-årige man som pekats ut som hjärnan bakom det enorma smugglingsförsöket. Trots stora insatser lyckades åklagarna bara styrka en del av sina många anklagelser. Svea hovrätts dom innebär inte bara ett bakslag för rättsväsendet i det enskilda fallet utan också en internationell prestigeförlust. Åklagarna i Stockholm hade nämligen lovat sina samarbetsparter